no matter fucking what >
110procentsant
Mamma , det finns inga ord för hur mycket jag älskar dig.
Det finns ingen människa jag helt ärligt inte skulle klara mig utan - utom dig.
Du är den viktigaste i mitt liv.
Alla gånger vi kolliderar, varje gång krossas en bit av mitt hjärta.
Jag vet att allt som hänt beror på mig, det är jag som varit sjuk, det är jag som tagit all uppmärksamhet. Men du har aldrig slutat kämpa. Inte bara för mig, utan för mina bröder. Och dig själv.
Alla gånger jag sårat dig,
alla gånger jag fått dig att gråta. Jag vill bara dö under de gångerna.
Jag har aldrig menat något av det.
Och jag ska också kämpa för att aldrig få det att ske igen.
Det är du som lärt mig att kämpa för det jag vill ha,
det är du som lärt mig att hålla huvudet högt.
Jag klarar det inte alltid, men jag är så tacksam att du inte ger upp.
Jag kämpar för att få dig glad och lycklig och framförallt, stolt.
Allt jag gör - gör jag för dig.
Nu är det 80 mil mellan oss.
Det är bra att vi får distans, men det går inte en dag utan att jag tänker på dig.
"Hjälp mig nu mamma, ring mig så jag iallafall får höra din röst"
"Jag står inte ut mamma, kom hit så jag för lägga mig i din famn och låta dig rädda min värld."
"Mamma, kom och se hur duktig jag är"
Snart flyttar du hem, och då flyttar jag 8 mil bort ifrån dig.
Men hjärtat och kärleken har inga gränser.
Det finns ingen styrka som din styrka. Ingen kärlek som din kärlek.
Om jag någongång blir ens hälften så stark som du vore jag nöjd.
Allt gott du har i dig hoppas jag att jag också fått i mig. Kanske har jag det redan, men det ligger och gror och väntar på att slå ut.
Jag har ingen annan jag kan ringa mitt i natten för att bara säga godnatt.
Folk säger att jag är för fäst vid dig,
men det blir man automatiskt med människan som stått stenhårt vid ens sida i 17 års tid.
Jag kommer klara mig på egen hand, för det har du lärt mig.
(men när jag tänker på den dagen du inte längre finns, ja, då slutar jag andas för en sekund)
Vad jag än säger kommer ingen att förstå hur mycket du betyder för mig.
Jag borde säga allt detta rätt till dig, inte via sms och mail.
Jag lovar att öva på det, för din skull. Du skulle må bra av det.
Och det är det enda jag verkligen bryr mig om.
Älskade världsbästa mamma ♥

HELVETE FORDONSJÄVLAR >

NI FÖRSTÖR MITT LIIIIV
but he's so beautiful, such a beautiful disaster >..
att aldrig känna mig komplett.
Du fattas mig,
SATAN VAD ARG JAG ÄR >
Har skrikit på massa oskyldiga skolkompisar (förlåt mig, men tack för att ni står ut med mig!),
kastat saker omkring mig, bitit sönder naglarna, tuggat för mycket tuggumi så jag har ont i käkarna, skrikit lite till, och hela huvudet snurrar.
Så går det när man är slarvig nog och tappar bort ett helt jävla pack.
äeh, blir fest på lördag troligen och på söndag kommer Bebbetroojsan hit!
Tack än en gång alla fina gransare som står ut med mitt fittiga humör <:
intelligent ? >
Blåsta bruden i klassen, go och gla gbgare tror inte de!
Har varit hos mormor i helgen med goaste Troooy(a)
haha, åh jag älskar den hunden alltså!
Var extremt drygt att stiga upp 4 imorse för att duscha och göra mig klar, tills bussen som gick 5.45.
Sov litegrann på bussen från skell till piteå, men den bombarderades av Strömbackafjortisar och en hade fjortismage nog att sätta sig bredvid mig och dränka mig med parfym. Gött!
Nåjaaaa, på skolan så var det rätt chill. Hade nu på svenskan rättstavningstest, enskilt skulle man jobba. Gick ju bara braaa haha [:
Och så var vi ute och skulle samla ihop olika växter = plocka random gräs, samt rökpauser.
Nuuu sååå..
sitter vi bara här, sedan blir det nog att packa upp min väska. Blir nog blir det nog inte, men ett tvång för mig själv! Annars kommer det aldrig bli uppackat.
Middag snart - kassler, bleeh.
Puss på HU10 , ♥
piiteeeååå >
Inte direkt hooden men jaja.
Jag är tillsammans med pappa, låstasmamma och syskon i en bungalow på campingen :) idag har vi vart på havsbadet, kulkul.
Vi for därifrån relativt tidigt för Mikael var med om en olycka. Men det slutade gott, men riktigt nervös hann jag bli!
Imorgon är det skolstartssamtal på skolan och då flyttar jag även in dit,
och på måndag börjar de.. Nervös men har ändå en känsla av att det kommer gå bra!
Får se när jag får chans till dator, skriver då!
puuuss
,mw
SEEEG > nej skoja :) >
Tänkte ba säga att jag är hos rebecka nu, och far senare in till skogen igen = ingen dator.
Sen på fredag far jag till piteå och chillar på campingen och havsbadet, och på söndag flyttar jag då in i nyskolan :) så vet inte när jag får dator igen, men hoppas att man får låna på skolan! Finns då en datasal (jerry <3) och den borde man väll få använda efter skoltid hoppas jag.
Annars då, så for jag till Rebecka igår och vi typ flummade mest. Jag var rätt övertrött för jag hade inte sovit någonting natten innan AAAH MY NIPPLES THEY HURT HAHAHAHAHAHAA.
Men vi somnade astidigt, redan vid 1 tror jag. Rebecka vaknade vid 11 idag, men ja gvaknade typ 14.10 (a) Men såna chanser till att få sova mycket försvinner ju nu, så jag tycker rebecka ska ha överseende :]
Nu ringde Gunnel, hon skulle in hit och handla och hämtar upp mig då, vet inte när det blir men hon skulle då inte brådska hih. Sen ska vi förbi Therese en stund.
När jag kommer hem till Gunnel ska jag påbörja projekt:packa ner mitt rum.
Allting ska med till piteå, eller ja nästan allt! Alla personliga tillhörigheter iallafall. Blir en del att göra, och kommer bli asjobbigt att fara med det på bussen (a)
JAAAJAAAA
heartbeats <3
,puss
augusti 08 - oktober 08 , tid jag aldrig glömmer >
Det är två år sedan jag var så sjukt helvetes skeptisk till att börja Bräntbergsskolan,
"det här kommer bli som alla andra skolor. Ännu en gång får jag sätta upp en hård attityd och försvara mig mot alla",
det var med den inställningen jag kom till skolan som under fantastiskt kort tid skulle förändra mig till det bättre. Ge mig en andra chans.
Jag kom till skolan och träffade en ung lärare med snälla ögon, som skulle vara min mentor.
Hon visade förståelse för vad jag tyckte kändes jobbigt med skolan, och lovade att göra sitt bästa för att få mig att trivas.
Första dagen i skolan.
Onaturligt snabbt fick jag kontakt med så många fina människor, men det förstod jag inte då.
"Ha, det är såhär dom beter sig nu första dagen. Resten av det här läsåret kommer jag inte finnas till".
När jag sedan möttes av det varma bemötandet, leénden och hälsningar varenda morgon började en sådandär svag tillit byggas upp.
Men jag hade redan en såpass stark mur av självförsvar uppbyggd över mig. Skulle jag våga riva den?
Tack vare en sådan fin klass så vågade jag det. Den hårda byggnaden raserades och för första gången log jag på riktigt innanför skolväggar.
Jag såg framemot att gå till skolan på morgonen.
Klassfotografiet, jag minns fortfarande vilken dag det var. 9 september.
Pyjamasutklädnad, och min fina kudde som jag av någon anledning inte fick hålla upp.
I slutet av dagen orkade jag inte ta med mig kudden hem så den var där i skåpet under x antal månader.
När jag, fina Petra och fina Lisa satt och åt lunch där efter skolfotografiet så kom skolfotografen och tog bild på oss till framsidan. Det var första gången jag fick vara med på något sådant. Töntigt, men jag var lycklig.
Och efter lunchen var jag och Petra ungefär 30 minuter sena till tyskan, men jajjaaa :)
Vi hade nån cpvikarie då som började tjafsa med mig för att jag inte hade penna med mig. Eller något sådant. Hihihi.
Jag minns rökpauserna ute i kylan,
jag minns armbrytning,
jag minns träslöjden (undrar om min halvfärdiga pall är kvar..?)
jag minns när vi såg En Riddares Historia på SO:n (favoritfilmmmm)
jag minns när vi såg något på engelskan, någon film som det regnade i och när den var slut trodde alla att det regnade ute också hahaha.
Jag minns leken på rasterna, den när man klappade i bordet och sa ett ord var.
Jag minns känslorna.
Jag minns hemkunskapen, hur "bra" jag var på att diska. Hahah, förlåt frida (A)
Jag minns när allting var som bäst.
Jag minns när allting förstördes igen.
Det är här sjukdomen kom in. Bältrosen, en virussjukdom som fick för sig att vända upp och ner på allting.
(FYI , jag sitter och gråter)
När 8A fortsatte gå som vanligt i skolan, slitas med läxor och lärare och långa dagar.
Låg jag inne på sjukhus med personlighetsförändringar, 10 tabletter om dagen, ångestattacker och hjärnhinneinflammationer.
Hela tiden under förnekelse från min egen sida - vad gör jag här egentligen, jag är inte sjuk! Jag måste till skolan, fattar ni inte det?
Jag började gå i Studion men jag klarade inte det. Stressribban låg ungefär 1 millimiter över marken och jag klarade knappt av att tänka.
Istället för att kämpa med ämnena gick jag hem i ångest.
Jag förstod ingenting, förstod inte vad det var jag hade gjort för att förtjäna det.
Byta ut tilliten mot sjukhussängar och en hjärnsjukdom.
Whatthefuck liksom?!
Jag ska inte skriva så mycket mer, men från och med tiden jag försvann från klassen tills nu, har jag kämpat med att bearbeta bort det. Saknaden.
Okej, jag flyttade och fick lämna klassen. So what? Det är ju bara det jag gjort under hela skoltiden och jag har aldrig reagerat såhär?
Fattar ni då hur jävla stort intryck ni gjorde?
Med ni menar jag min gamla klass. Ni vet vilka ni är.
Jag gjorde säkert inte ett intryck på er, men ni lärde mig att det finns bra skolor. Det finns klasser man kan känna sig välkommen i.
Det finns hopp!
Jag ville verkligen spendera hela resten av högstadiet med er och slippa flänga igenom ännu en till flytt.
Men nej hörredu melissa olycksdrabbad waller - det blev inte så.
Det var väll meningen att under 9 (10) skolår byta skola i varje årskurs. Helst byta kommun också, bara för att det går också!
En del saker kan man ändra på, men jag kan aldrig få årskurs åtta tillbaka.
Jag hade inte kunnat göra någonting för att få sjukdomen ogjord. Det var alltså den som slet mig ifrån bräntis. Absolut inte mitt egna val.
Det känns så otroligt längesedan, jag menar, minns ni ens åttan? Vad ni hade för kläder på er vissa dagar etc?
Jag minns. Minns vissa kläder vissa hade på sig vissa dagar.
Minns var mitt skåp var, och mitt pimpade lås. - käften, det var snyggt med GHklistermärke ;)
Jag hälsade på er i februari i år och det korta besöket gav mig verkligen ny kraft.
Att möta allihopa igen och faktiskt se reaktioner, allt från stora leenden till bashars "vafan gör du här :OO" HAHAHA bashar alltså. Kommer ihåg när vi såg "en riddares historia" och när någon snubbe i filmen knycklade ihop ett gräs i fängelset och bashar utbrister "HAHAHA SÅ TOG HAN MED SIG ETT GRÄSSTRÅ!",
helt random men fyfan vad jag skrattade.
Skrattade gjorde jag ofta där.
Det blev det mindre av efter just oktober - 08.
Men ni finns alla kvar, och nu skiljs ni allihopa ifrån varandra. Jag önskar verkligen att jag hade fått skiljas ifrån er på ett sådamt familjärt sätt. Men man får inte alltid vad man önskar.
Om nu någon fd.bräntiselev orkat läsa igenom det här så hoppas jag att mitt meddelande framgått -
TACK för allting. Ni anar fan inte, men under dom få månaderna så byggde ni upp mig nåt så otroligt.
Vissa hade jag bättre kontakt med, men jag glömmer ingen av er. Ni betyder alla någonting för mig för det var just den klassen som lärde mig att lita på människor igen.
Jag förstår inte vad för gott som kunde komma ut ur bältrosen,
kanske det här? Att jag har en historia att berätta?
Eller flera historier är det ju. Och det här var en av dom - saknaden till 8A.
Hoppas bara att någon orkat läsa igenom det för det tog ett jävla bra tag och jag gråter fortfarande.
peace.
jävla spotifyreklam >
IGÅR,
astrevligt var det. Filippinofester är alltid kul, full fart och god mat :)
IDAG,
var en snabbis upp på Solbacken och köpte lite grejs jag behövde.
En supernice tröja, fempack strumpbyxor och en bikini.
Kom även på att jag har satans mycket kläder nu.. konstigt, jag har ju aldrig något att ha på mig (A)
IMORGON,
blire att fara till Rebecka Forsberg ♥
ska försöka bli bättre på att uppdatera, puuss!
jag och denise igår, fullfartsomalltid;]

hihi >
har just varit ute på en härlig långpromenad med David, vi gick härifrån till Slussen + lite genvägar här och där. Vi var då ute och gick i cirka 1,5 timme. Var jätteskönt och man såg verkligen många fina ställen :).
Väl på slussen tog vi tunnelbanan hem hahaha. Men Davids fötter värkte och han har ju som blivit kär i att åka tunnelbana så, man måste ju vara schyst. (a)
När mamma kommer hem från jobbet så ska vi nog ner på Ringen en sväng och träffa några vänner, kanske äta på nåt fint ställe. Blir naaajs!
Bara tre dagar kvar här, jag vill inte hem. jag vill flytta hit helt ärligt!
christer >
vågar inte lyssna på klippet, min röst är rent ut sagt förjävlig i radio, och andra inspelningar. har till och med små komplex för att prata i telefon pga min röst. Uscha! Och jag är för social för att sluta prata helt. Så jag antar att det bara är att vänja sig!
Men aja, det var spännande! Christer är bäääst.
Älska att för 29 SEK få ha internet i 2 timmar på pressbyrån!
update från stockholm! >
Ska uppdatera lite om läget nu.
I stockholm började det störtregna nu, hoppas det inte håller i sig hela dagen. Hade ju tänkt visa David köpcentret Ringen här nere och kanske gå in till Gamla stan. Annars hinns det väll någongång innan fredag.
Imorgon blir det då förhoppningsvis Gröna Lund igen! Vi var där i lördags, askul var det. Var fett peppad på att åka Insane, men det började ju regna då med och då sjönk lusten lite. Men jag åkte dom allra flesta :)
David köpte in Insanetröja fast han inte åkte den, hahahaha! Fail.
Innan vi åkte hem från grönan så åkte jag och David kättingflygaren. Den var asmysig när man väl satt där, men ord kan inte beskriva hur blöt man var efteråt.. Såg ut som dränkta katter, och det var inte kul att gå hem efter det. Den korta biten kändes milslång.
Så vi hoppas att det blir en torrare dag imorgon! såg då ut som det på väderprognosen iaf :) Då blire INSAAANE.Och då ska jag köpa en Insanetröja och bära den med heder, till skillnad från vissa andra.. Hehehhh.
Vi har då bott i mammas etta, fem pers. Jag, mamma, David, Rolf och Nora. Och imorse for Rolf och Nora för att hämta sin vovve, Zuki! Ska bli sjukt kul att träffa den lille Kerryn sedan.
NU ÅSKAR DET JÄÄÄVLART.
Inatt och igårnatt blixtrade det som tusan. Lägenheterna mittemot bokstavligen lystes upp av blixtrarna och åskan var öronbedövande. Lite läskigt var det, men kände mig tryggare att sitta där än när det åskar hos gunnel..
Facebook funkar inte på dom här datorerna ,vad är det för jävla skit ?
Nu vågar jag inte riktigt sitta vid datorn nå mer hihi :} Sååå puss!
taggade wallurer >
Menmen, vi har ett kul mål framför oss så jag överlever nog. Men sms och telefonsamtal uppskattas!





- inte lika någonstans
- men fan så bra ändå
, nu ska vi he in packningen i bilen sen fara in till stan :) Fara förbi syrran en sväng! Kulkul, ♥
puss
god morgoN >
eller ja, jag ville ju sova i sängen men eftersom jag är världens bästa storasyster skänkte jag den platsen till min bror. Det är ju iallafall hans säng.. (a)
Sol utanför fönstret, och det känns som sista dagen här i norrland blir en bra dag!
Ikväll åker vi in till stan och 22.00 prick så går bussen ner till dacapitalh00d!
Kommer kiiinga.
, mw
hemma ! >
När jag kom dit så var det en rundtur runt skolområdet med lärarna och klassen, och ska jag vara ärlig så verkade klassen då hur tråkig som helst.
Men vid lunch så sprack isen lite runt tjejerna, och på rasten fick jag bra kontakt med några av dom.
På kvällen så satt vi fyra i kuren, sedan komme några andra som jag hade pratat smått med, men då satt vi 9 stycken och bara pratade om allt och ingenting!
Vi planerade dock mycket om en viss fest vi funderar på att dra, enda som fattas är ett place. Någon ? hahaha :)
Och ja, en kalv föddes hahaha ;o
Och kossan, mamman då, var rent sjuk i huvet nu. Gick man förbi båset så muade hon på ett aggressivt sätt och rusade mot dörren och frustade HAHAHA. Superläskigt var det, man passade på att springa förbi när hon tittade bort.
Sen när vi skulle sova hade ju alla varit så smarta och tagit med sig täcke och kudde.
Men inte Melissa, nej hon trodde ju såklart att sängarna i rummen skulle vara renbäddade! Haha..
blev till att sova i pappas ytterfleecejacka och proppa in kläderna i en väska och använda det som kudde.
Vaknade mitt i natten av att jag frös om benen.
På lunchen blev det en hetsig disskussion om hunduppfostran.
Jag sa det jag tyckte och orkade verkligen inte ta det med 10 tjejer som alla uppfostrar på olika sätt. Och ni vet hur tjejer är , avbryta i tid och otid. Jag banga.
På förmiddagen blev det som en "minilektion" i agilityträning och lite sådant. Längtar tills jag får prova det med Troya, tror hon kommer uppskatta det enormt! Ska även bli kul att se hur hon reagerar på att möta så pass många hundar samt bo i hundgård under skoltid. väntar med spänning :)
Justja, måste även prata med Veronika om hon har något vaccinationsintyg, Tack mig för att jag påminde mig själv!
Imorgon far jag till stööckhööölm ! <3
just look on the bright side >
just nu förtjänar jag ingenting.
ge mig pengar ? >
jag far på torsdag kväll! Längtar :]
och på tisdag är det piteå.
känns faktiskt inte så hemskt att jag missade PDOL. Eller det är väll mst för att jag inte hört av någon hur bra det var. Men det får jag väll höra snart! Men den dagen, den sorgen.
Gillar att mitt röda hår redan har börjat färga ur sig, hihi.
Och jag gillar starkt att när jag kom hem till pappa nu, att hela sidan av trädgården bokstavligen LYSER röd av alla hallon och jordgubbar! Mumsfilibabba. Hallon for life.
Hihi.
x