ta mig till kärlek >
Iallafall,
resten av helgen kommer vara skitskitskit allmänt jävla skit.
Som vanligt då,
jag vill verkligen inte hem under helgerna jag vill stanna här.
Kalla mig töntig nu om ni vill, men jag älskar verkligen att
vara på den här skolan. Tusen gånger mer än att vara hemma.
Här är jag aldrig ensam,
om jag vill prata med någon finns det alltid någon.
Jag har rutiner, men får ändå vara fri.
Jag låter tiden gå men känner mig ändå nöjd vid dagens slut.
Jag har vänner,
jag har ett rum,
jag skrattar och gråter om vartannat.
Hemma är det bara åt helvete.
Jag har inget rum, jag har ingen att prata med, jag har inga rutiner alls, jag har all tid i världen men gör ändå ingenting åt det, jag har ingen anledning att le.
Imorgon ska jag till skellefte först, sedan på något jävla sätt är det tänkt att jag ska till mormor.. vettefan hur. buss såklart, men för vilka satans pengar?
Där väntar Troya på mig, men jag vet inte hur jag tar mig därifrån till stan på söndag så jag hinner med bussen tillbaka hit till öjebyn.
Vad är det för fucking fel, det är alltid problem som uppstår inom skellefte.
Även om någonting bra händer är det alltid en satans massa problem som dyker upp.
Jag menar inte bara bussar nu, utan det som händer varenda helg. Det som är så invänjt nu att det är en självklarhet. Och jag vill verkligen inte veta av de sakerna nu,
inte denna helg. jag har inte orken till det.
Nu ska jag försöka göra den här sista kvällen här i veckan värd att minnas.
Det är ni som får mig att fortsätta dagen,
amanda,carro,felicia,emelie,fannyl,alexandra,fridal,erika, och alla ni andra..
tack för att ni orkar med en sån splittrad människa som jag.
Öjebyn blev bättre än vad jag trodde det skulle bli
men hemsituationen blir bara värre och värre.
